I en nyligen publicerad intervju med Finantid har vår VD, Jesper Strandberg, gett en inblick i Kaptenas resa. Finanstid gav oss möjligheten att reflektera över vårt ursprung, våra framsteg och vår vision för framtiden.
Finanstid
-Jesper, kan du dela med dig av historien bakom Kaptenas grundande? Vad var det som motiverade dig att starta företaget och vilka utmaningar ville du adressera i marknaden för onoterade bolag?
Jesper Strandberg
-När ISK slog igenom 2013 började jag fundera på den orättvisa som det innebär att man inte fick äga onoterade tillgångar i en schablonbeskattad miljö som ISK är ett exempel på. Varför ska alla som väljer att stötta mindre onoterade bolag att utvecklas inte ges samma möjligheter som de som investerar på börsen? Jag visste att traditionella livförsäkringsbolag fick äga onoterade bolag.
Jag lusläste lagstiftningen som styr traditionella livförsäkringsbolag och kom fram till att eftersom depåförsäkringar följer samma lagstiftning som traditionell livförsäkring så borde även det vara tillåtet att äga onoterade värdepapper i depåförsäkring. För att kontrollera om jag hade rätt ringde jag till Finansinspektionen (FI). De svarade att jag hade rätt!
Nu visste jag att Kaptena sannolikt skulle bli verklighet och att vi skulle kunna bidra till att underlätta kapitalanskaffningen för entreprenörer och samtidigt förbättra kalkylen för investerarna. Men det återstod några pusselbitar. Dit räknades till exempel frågorna om att lagen om avkastningsskatt måste kombineras med försäkringsrörelselagstiftningen, vilket kräver att värdering av onoterade värdepapper måste ske till verkligt värde, alltså till marknadsvärde.
Efter att jag hittade en lösning på det kontaktade jag Futur (tidigare Danica) som han hade bollat frågan med tidigare. Efter ett antal möten förstod Futur att detta var en stor möjlighet och ville mer än gärna starta ett samarbete. Jag sa upp mig från Avanza och startade Kaptena. Sedan dess har det rullat på i allt snabbare takt. Idag jobbar vi med ytterligare två försäkringsbolag, Nordnet och Idun och ett 15 olika depåinstitut, till exempel SEB, Alpcot, Danske Bank, Strivo, Coeli, Pensum, Ålandsbanken, JRS och Mangold.
Finanstid
-Du har pratat om att avlasta entreprenörer från administrativt betungande uppgifter. Kan du ge exempel på hur Kaptenas tjänster konkret underlättar för entreprenörer och främjar deras företags tillväxt?
Jesper Strandberg
-Styrkan ligger kombinationen av våra tjänster som skapar ett så stort mervärde för framför allt entreprenörerna och investerarna, men även andra intressenter. Kapsure ger investerarna högre avkastning och underlättar kapitalanskaffningar för entreprenörerna. Kapclear bidrar till en effektiv administration av ägandet för entreprenörerna samtidigt som både investerarna och styrelsen känner sig trygga. Kapnet för samman investerare och entreprenörer i ekosystemet och fungerar som olja i maskineriet.
Finanstid
-Kapnet kommer att bli en viktig del av det svenska onoterade ekosystemet. Hur ser du på nätverkets roll för att underlätta kapitalanskaffningar och vad gör Kaptena för att stärka och expandera detta nätverk?
Jesper Strandberg
-Det är viktigt att det finns ett öppet ekosystem för alla intressenter. Kaptena konkurrerar inte med varken corporate-finance bolag, försäkringsbolag eller banker och depåinstitut. Vi utvecklar tjänster i samarbete med dem. Det är det som ger styrkan för både Kaptena, investerarna och entreprenörerna och de som är verksamma i det svenska onoterade ekosystemet.
Finanstid
-Som framgångsrik entreprenör och grundare av Kaptena, vilka personliga lärdomar har du dragit av din resa och vilka råd skulle du vilja ge till andra som funderar på att starta eller utveckla ett företag i den onoterade sektorn?
Jesper Strandberg
-Tillväxt under lönsamhet är viktigt. Som vi sett är kapitalmarknaden föränderlig, och det är inte roligt att hamna under press från finansiärer. Sätt kunder, medarbetare och partner i fokus.
