Aktier är kärnan i varje aktiebolag – de representerar ägande, inflytande och möjligheten till framtida vinster. Men vad händer med aktier när ett företag växer?
I denna artikel går vi igenom de grundläggande stegen – från bolagets första aktier till en eventuell börsnotering, och ger dig av en bild av en akties resa: från start till börsen eller exit.
Steg 1: Bolaget föds
När ett bolag startar, exempelvis som ett aktiebolag (AB), börjar resan med att grundarna bestämmer bolagets aktiekapital. Det är summan av de pengar som ägarna lägger in i företaget från start. Detta kapital delas upp i aktier – varje aktie är en liten bit av bolaget. Aktierna och dess ägare skrivs in i bolagets aktiebok, ett register över vilka som äger bolaget och hur många aktier de äger.
Aktieboken är mer än bara en lista. Den är ett juridiskt dokument som även talar om vem som har rätt till rösträtt vid bolagsstämmor, rätt till utdelning och en del av framtida vinster. Aktieboken kan skötas internt eller via en extern tjänst. Aktieboken ska alltid vara korrekt och uppdaterad, och det är styrelsens ansvar att den är det.
Steg 2: Tillväxtresan pågår och nyemissioner
När bolaget växer och behöver mer pengar för att finansiera nya satsningar, finns det möjlighet att göra en nyemission. Det innebär att man ger ut fler aktier och säljer dem till investerare, vilket ger bolaget ett tillskott i kassan.
Det här är en viktig process, eftersom det inte bara ökar bolagets kapital utan också påverkar de befintliga ägarnas andelar. Varje gång nya aktier skapas, får alla ägare en proportionellt mindre bit av kakan – om de inte väljer att köpa fler aktier. Nyemissioner kan erbjudas till befintliga ägare (så kallad företrädesemission) eller till nya investerare som vill gå in i bolaget (så kallad riktad nyemission), eller en kombination av de två.
Steg 3: En värdepapperscentral kommer med i bilden
När bolaget växer ytterligare och till exempel planerar för en börsnotering kan det bli aktuellt att flytta hanteringen av aktieboken till en värdepapperscentral. Innan det kan göras måste bolaget bli ett avstämningsbolag, ett beslut som måste fattas på en bolagsstämma.
När aktierna är registrerade hos en värdepapperscentral blir de i praktiken värdepapper som kan handlas mer effektivt. Men det är kostsamt att ansluta ett bolag till en värdepapperscentral så det bör inte göras förrän en notering är beslutad.
Steg 4: Börsnotering – steget ut på marknaden
När bolaget når en viss storlek eller har en stark tillväxtstrategi kan en börsnotering vara nästa steg. Genom att göra en så kallad IPO (Initial Public Offering) blir bolagets aktier tillgängliga för allmänheten via en börs som Nasdaq Stockholm eller en marknadsplats som Spotlight.
För att nå dit måste bolaget uppfylla en rad krav, till exempel att ha sin aktiebok hos en värdepapperscentral och att följa regler för transparens och rapportering. När aktierna är publika kan vem som helst handla med dem, vilket kan ge bolaget tillgång till mer kapital, större synlighet och ökad trovärdighet. Men med denna framgång kommer också ökat ansvar – bolaget måste nu regelbundet redovisa sin ekonomiska status och agera öppet gentemot sina aktieägare.
Olika typer av aktier
1. Stamaktier
Detta är den vanligaste typen av aktier. Stamaktier ger innehavaren rösträtt på bolagsstämman och rätt till utdelning om bolaget bestämmer sig för att dela ut vinst. Antalet röster per aktie kan variera beroende på bolagsordningen.
2. Preferensaktier
Preferensaktier ger innehavaren vissa rättigheter jämfört med de om tex, äger stamaktier. En vanlig rättighet är företräde vid utdelning, vilket innebär att preferensaktieägare får utdelning före stamaktieägare. Dessa aktier har ofta en fast utdelning men ger i regel mindre rösträtt än stamaktier.
3. A- och B-aktier
Vissa bolag delar upp sina stamaktier i olika klasser, oftast kallade A- och B-aktier. A-aktier kan ha fler röster per aktie än B-aktier, vilket ger ägarna större inflytande vid bolagsstämmor. B-aktier handlas ofta till ett lägre pris eftersom de ger mindre inflytande.