Kaptena

Hem / Kunskap

Så värderar du ett startup-företag

Startups lockar med stora visioner och spännande framtidsutsikter, men ofta saknas intäkter samtidigt som kostnaderna tickar på.

Så hur värderar man en startup?

Kaptenas analytiker Jacob Jangälv ger här sina bästa tips om vad du bör tänka på när du värderar ett startup.

Att värdera ett nystartat bolag kräver en annan verktygslåda än när mogna bolag värderas.

– Startups har sällan stabila intäkter eller kassaflöden att luta sig mot, så du måste uppskatta potentialen och vara medveten om risken, säger Jacob Jangälv.

1. Riskjusterad DCF-modell (diskonteringsmodell)

Den diskonterade kassaflödesmodellen (DCF, kassaflödesvärdering) är en populär metod. I grunden handlar modellen om att räkna på hur mycket pengar bolaget kommer att generera framöver. De framtida kassaflödena diskonteras till ett nuvärde med hjälp av en diskonteringsränta som ska spegla investeringens risk. Ju högre diskonteringsräntan är, desto lägre blir värdet på bolaget, se faktaruta nederst.

För startups behöver man skruva lite på den traditionella DCF-modellen för att ta höjd för den högre risken.

– DCF-modellen är ett bra verktyg som kan ge investerare bättre kunskap om ett bolags potentiella värde. För startups använder man ofta en betydligt högre diskonteringsränta för att reflektera den högre risken, berättar Jangälv.

2. Venture Capital-metoden

Denna värderingsmetod används framför allt av riskkapitalbolag. Den går ut på att man uppskattar ett framtida exit-värde, det vill säga det värde som man tror att bolaget kan säljas för om till exempel fem år. Detta värde diskonteras sedan tillbaka till idag med en hög ränta, ofta 30–50 procent, för att ta hänsyn till risken.

3. Beräkning av marknadsstorlek och tillväxtpotential.

Bolagets värdering baseras på den potentiella marknaden de kan tillgodose, och vilken tillväxttakt som kan förväntas. Ett bra exempel är Spotify, berättar Jangälv. Bolaget hade en helt ny produkt på en icke-existerande marknad där den totala, potentiellt adresserbara marknaden kunde uppskattas till hundratals miljoner dollar. Givet antaganden om Spotifys tillväxt, skalbarhet och kundretention kan man som investerare få en konkret uppfattning av bolagets nuvärde.

4. Transaktionsvärdering – titta på liknande bolag

Ett annat sätt att värdera bolag är att se vad bolag med liknande verksamhet nyligen har blivit uppköpta för, eller till vilken värdering de har tagit in kapital.

– Genom att använda deras multiplar, till exempel P/S (pris/försäljning), kan man göra en uppskattning av startupens värde, berättar Jangälv och betonar att det är viktigt med sunt förnuft.

– Trender kommer och går. Tidigare har till exempel internet, Green Tech och Internet of Things varit hett. Nu är det AI och SaaS-bolag som lockar investerare och värderingarna kan dra iväg. Fråga dig själv om det är rimligt att ett nystartat bolag ska värderas så högt.

5. Kolla burn rate och runway

Burn rate handlar om hur snabbt företaget gör av med pengar. Runway är hur lång tid företaget har innan pengarna tar slut.

– En hög burn rate och kort runway innebär större risk, och det påverkar värderingen negativt, påpekar Jangälv.

Fakta: Riskjusterad diskonteringsmodell

Riskjusterad DCF (diskonteringsmodell): Liknar en vanlig DCF, men här justeras framtida kassaflöden för att ta hänsyn till risken med en startup. Startups har vanligtvis högre diskonteringsräntor för att reflektera den ökade osäkerheten. Ett moget större bolag kan ha en diskonteringsränta mellan 10 – 14 procent medan en startup kan ha mellan 15 – 30 procent, ibland betydligt högre än så.

Kärnan i modellen bygger på idén att en tillgång är värd summan av de kassaflöden den genererar i framtiden. Men eftersom pengar har olika värde beroende på när de erhålls (tidsvärdet av pengar), måste dessa kassaflöden diskonteras till deras nuvärde.

För att använda DCF-modellen börjar man med att prognostisera de framtida kassaflöden som företaget förväntas generera. Dessa fria kassaflöden (Free Cash Flow, FCF) representerar det kassaflöde som återstår efter att alla kostnader och investeringar har dragits av, men innan utbetalningar till aktieägare och långivare. Kassaflödena kan beräknas på två olika sätt beroende på om man tittar på hela företaget (FCFF) eller bara det egna kapitalet (FCFE).

Därefter behöver man bestämma en diskonteringsränta som återspeglar både risken med företaget och tidsvärdet av pengar. Diskonteringsräntan består av två beståndsdelar, kostnad för eget kapital och kostnad för skuld. Kostnaden för eget kapital beräknas genom CAPM-modellen och tar hänsyn till bolagets storleks- och branschspecifika risk, investerarens avkastningskrav, marknadens volatilitet och den riskfria räntan. Kostnaden för skuld består i regel av bolagets utestående lån och dess räntesats. Summan av dessa två beståndsdelar utgör bolagets viktade kapitalkostnad (WACC), diskonteringsräntan. 

Med diskonteringsräntan fastställd, räknar man ut nuvärdet av de framtida kassaflödena genom att diskontera dem tillbaka till idag. Detta görs för varje enskilt år fram till slutet av den prognostiserade perioden. Eftersom ett företag förväntas fortsätta generera kassaflöden även efter prognosperioden, måste man också beräkna ett terminalvärde, vilket representerar det framtida värdet av företaget efter prognosperiodens slut.